lollorosso

Om man släppte all kontroll.

Det skrämmer skiten ur mig, bara tanken alltså.
Men det är det jag längtar efter allra mest.
Våga kasta mig ut, och lita benhårt på att Gud tar emot. Släppa taget, och känna att Gud hållit i mig hela tiden. Slappna av, och inse att Gud håller i kartan, fast jag trodde att jag hade tappat bort den.



Jag skickade iväg ett mail idag, sånt är farligt. Och det gör mig nervös. Men jag vill inte backa.
Nu är det bara att be, vänta, och hoppas att dörren stängs eller öppnas tydligt.



Förövrigt har jag Malenas vinnarlåt på hjärnan.
Men man kan ju inte direkt sjunga med i texten.

Leva i resväska. Inte min grej.

Julen är över. Kom hem från Sälen med bror min igår. Träffar folk intensivt innan jag far imorgon igen. Söderöver åter igen, fast Göteborg blir första hållplatsen! Ska bli mysigt fira nyår med Carro och Cissi igen!
Låt det bli en tradition vett jag.


Julen var mys upp över öronen. Snö, berg, tomtebloss, pussel, film, midnattsmässa, choklad, choklad, choklad, stickning, syskon, längdskidåkning i eftermiddagssolen, bastu, god mat och skratt.
En tår i ögat kom allt när vi backade ifrån hela härligheten, med den rullande blå. En vecka är för kort. Men jag överlever! Äventyr hägrar framöver! Skam den som låter sig nedslås.
Tack för fin familj.


Ha ett ljuvligt nyår kära vänner!
Och man får gå och lägga sig vid 00.30 på nyår, det är okej.

Fridens.

...plugga, jobba, skapa, resa, sy, blåsa glas, passa barn, åka tåg, prata engelska, tjäna pengar, göra av med pengar, betala av lån, flytta uppåt, stanna söderöver, leka, strö runt, göra nytta, skapa världsfred, städa golv, simma lugnt, gå i kloster, klippa får, bädda sängar, torka bajs, läsa djuphet, klippa i tyg, eller bara ta det som det kommer?

Nålar, brodera, sy, virka, väva, tuskaft, daldräll, sticka, skaft, skäl, panama, lin, batik, bomull, mattvarp, kilar, bom, måttband, nickepinnar, cottolin, väska, solvöga, korsstygn, silke, kemikalier, sax, fräta, barnarbete, garn, färga, miljöförstöring, fabriker, dåligt betalt, dåliga samvete......

Pris ske Gud! (Som min kära Carro skulle uttryckt det.)
Idag är det en dag att fira!

Tack&bock, idag har det gått bra.

I'm trying, oh yes, I'm really trying

Min Jesus, min Herre, Gud det finns ingen som Du.
Min lovsång jag ger, till Dig mer och mer.
Förundrad av Din kärleks djup.
Du tröstar, Du skyddar, styrker den vacklandes steg.
Forma min dag, mitt liv och mitt jag, för alltid vill jag tillbe Dig.

"But if you never try, you'll never know"

Varför är inte allt positivt och uppåt jämt?

Jag tänker för mycket. Och dagarna går för sakta. Snälla, låt det vara lördag imorgon!

Jag är glad. Och lycklig.

Jag är så tacksam!!

Ibland är det tungt.

Och ibland tar det fokuset från Gud. Men jag ber att det inte ska göra det, för det enda som håller är just att hålla kvar blicken.

"Jag lär dig livets väg." Livet är smärtsamt ibland. Eller snarare döden från livet.

Tack för Din omsorg, den går över mitt förstånd.

Om jag inte finner min djupaste bekräftelse i Gud gör jag snart världen till en arena som ska bekräfta mig. Inget förstör relationer mer än när vi använder varandra för att bli bekräftade. I kammaren får jag umgås "bara jag och Gud", och där skapas förutsättningen för att klara av att leva i världen. Saknar jag platsen invid Guds hjärta kommer jag ständigt att söka efter något annat i världen som substitut för den. (sammanfattad Peter Halldorf)

En kärna i samhället. Djupgående förklaringar känns överflödiga.



Jag skriver på mitt fördjupningsarbete...
Och det går långsamt framåt.

Jag avskyr den här känslan..

..känslan som ingen borde behöva känna, för den är inte hälsosam.

Förstår inte ens varför jag har den. Jag borde inte ha den. Jag trodde jag var experten på att tränga undan.

Men jag vill inte vara expert på det, det gör det hela värre framöver. Jag vet det ju så väl.


Usch, nu blir jag arg.

Ett hjärta.
Så mjukt och skört.
Så lätt sårat. Så lätt fångat.
Så lätt trampat på.
"Var rädd om ditt hjärta"
Så stora ord, sånt ansvar..
.. i slutändan, har jag bara ansvar för mig själv?
Mina handlingar och val leder till konsekvenser som hamnar över mig själv till sist.
Och sen vara förstående om varför det blev som det blev..
...det är väl ändå att vara vuxen det?


Är så fruktansvärt less på all skit som pumpas ut ur MTV och voiceTV, fattar inte! Ahhh! Snacka om tokskev bild av relationer och utseende.. Lider med de små som matas med det. Usch. Det värsta är att ändå sitter man där och tittar och blir lika påverkad själv. Bahh... jag vill inte vara lättpåverkad. Men det är man, så då far man stå sina kast. Vuxen som man tydligen ska bli och vara... hm.

Är hemma nu. Så underbart skönt.
Var på hockey idag, det var på tiden. Med mamma och pappa, det var ännu mer på tiden, haha!

Bäst att sova sina timmar har jag lärt mig. (usch, inte vuxen.. blä..)
Sov gott.

Nu vill jag bara dränka allt i alldeles för hög musik.

Jag har en torktumlare innanför bröstkorgen..