lollorosso

Sitter här med tandborsten i munnen och är så där märklig.
Skulle kunna skriva så jag får mig själv att bli deprimerad.
Jag kan göra sånt. Undrar om det är en merit? Skriva och komma på sånna där djupa grejer så jag blir snurrig.
Är därför jag skriver så sällan nu. Blir lätt nedstämd av mina egna ord.
Crazy.
Jag facineras av mig själv.

trött. lycklig. glad. tacksam.
orolig för nästa veckas målning. omotiverad. trött i halsen. pank. nyshoppad. naiv. tidsoptimist. pennberoende.

efterklok.

i behov av detaljer. konservatist. ordboksälskare.

Jag sitter ju här.
Ser du mig inte?
Här, där såpbubblorna faller.
De är överallt.
Lätta, men ändå tyngda på något vis.
Oljiga och återspeglandes.
Vill röra.. men bäst att undvika.
Blir fläckar.
Lämnar spår.
Kom och hämta mig!
Njuter samtidigt som jag helst av allt vill gå.
Så harmlösa.
Så skrämmande..

Lite rädd får man väl vara i alla fall?! 

Vore konstigt annars, om man inte kände fruktan och oro. Man är ju trots allt bara en människa, även om vi i Gud inte behöver frukta något ont. 

Men finns väl både negativ och positiv rädsla. Jag tror positiv rädsla kan få en att göra saker man annars inte skulle ha vågat göra. Det skrämmer en, samtidigt som det är det som driver en..

Mm.

Jag är konfunderad. Över livets alla möjliga frågor.
Men jag har insett en sak, varför vara rädd?!

Livet.

Oförutsägbart.
Omtumlande.
Omtvistande.
Ofattbart.
Ovisst.
Oklart.

...spännande. Är det inte så säg?!

Eller nått.

"Jag har en dröm.."
-Ja, vad är den?!
Hur vågar man drömma när man inte vågar hoppas.

Ett enda chansande.
Det är farligt att leva.
Ett steg åt oväntat håll.
Och ett helt annat utslag i framtiden.
Världens farligaste.
......Lek.
Är det en lek?
Hur skulle man annars våga satsa?
Vad satsar man?!

Din grop du gräver.
Bara du som faller där i.
Varför falla.
När man kan stå brevid.

Men hur vet  man
att skatten inte ligger i botten?